Zandra

Idag har mina tankar nämligen varit hos mina favoritbarn Vincent och Isabella som båda två idag började sin inskolning på dagis, jag blev kontaktperson på dagis åt Vims, jag har varit jätteglad på jobbet för att världens finaste Anna har börjat jobba igen efter sin mammaledighet, jag fick erbjudande om min första skolinformation som nu är planerad på torsdag tillsammans med en annan av världens finaste Annor (om man nu kan säga så, en annan Anna iaf), jag fick veta att Sara kommer vara på samma kurs som mig i helgen, och Nils också för den delen, jag har nästan bestämt mig för att träna på gym (alltså lyfta saker i onödan och springa utan att komma framåt, hurra?)... Ja nu kom jag av mig men jag känner mig ganska nöjd idag.

Nu ska jag bädda ner mig i soffan, kolla på nåt/några avsnitt av desperate och sen bädda ner mig i sängen och invänta morgondagen som börjar med tvätt och sen övergår till jobb för att avslutas i en soffa med en film. Jag tror jag gillar't!

Ännu ett negativt svar har kommit från norge, men jag fortsätter skicka in mina ansökningar. Men fortfarande vet jag som sagt inte om jag faktiskt vill dit. Det känns inte så. Men det skulle vara SÅ SKÖNT att göra något annat en stund. Jag börjar bli lite less på att svara i telefon 450 gånger per dag.

Jag kan inte sova inatt, vilket kommer leda till en sjukt jobbig dag i morgon.

Det känns sjukt bra faktiskt, jag känner redan hur pigg jag är! Har just klurat lite på vad jag ska köra till veckan, det står nog mellan ett spinningpass på torsdag efter jobbet och ett spinningpass på fredag morgon på min lediga dag. Vi får se vad jag väljer lite närmare. I övrigt jobbar jag mest bara kvällar nu i veckan så det sket sig lite på min första vecka men det tar jag igen!

Jag är på gång och jag gillar't!! Välkommen tillbaka, livet! 

Det finns anledningar som gör att jag verkligen vill åka till norge, det finns anledningar till att jag inte alls vill åka till norge, det finns anledningar som gör att jag tvekar och sen finns det anledningar som gör att jag är helt säker på vad jag vill.

Jag sökte två jobb, ett är redan passerat och förbi. Ett kvar så jag tog och sökte ett till. Men vill jag det? Kommer jag ta jobbet om jag får något av dom? Och kommer jag göra det av rätt anledning? Eller kommer jag låta bli att ta jobbet om jag får något av dom? Och kommer jag göra det av rätt anledning?

Ikväll har jag listat för och nackdelar. Siffermässigt ligger det ungefär lika, frågan är om det är för eller emot som väger tyngst.

Jag är mest rädd för att om jag åker är det mycket som kan gå sönder här hemma och om jag inte åker så har jag nog missat den chans jag hade att göra en sån grej.

eller

Vincents mamma och min syster Cathrin skrev i sin blogg den 20 april 2009 om sin dag, då stod det följande:

”Idag gjorde Vincent en premiärgrej! Idag på babysimmet så dök han för första gången! =D Han var så duktig! Ser redan fram emot nästa gång, då han kan få dyka igen! Min duktiga lilla kille! Att han sedan blev så trött att han somnade i bilen på vägen hem från badet (typ 3-4 minuters körning hem) och sov fortfarande när jag lyfte ur honom ur bilen och gick in är en annan sak! Det är jobbigt att träna! ;)”

♦

Den 3 oktober 2009 kan vi istället läsa detta om dagen:

”Inte helt otippat så ligger Vincent inne på sjukan igen. Igår fick han feber igen och vi åkte in. Sattes igår kväll på antibiotika och alvedon. Natten har varit skaplig för Vincent, men jag fick lov att ligga på de nerfällda sänggrindarna mellan våra sängar för att han ville ligga nära... I morse var han gnällig, men hade ju kräkts igår kväll så magen var väl kanske tom. Jag kallade på mat och när han hade 4 ml kvar (av 80) så satte han sig upp och bara tokspydde...”

♦

Mitt 2009 handlade mest om min älskade underbara systerson Vincent. I april, 3 dagar efter inlägget om babysimmet fick vi besked att Vincent har cancer. I november stängdes medicineringen av efter 8 behandlingar och mer tid på sjukhus än hemma och nu igår var dom in på magnetröntgen för att se hur kroppen tar hand om det som är kvar. Om det går bra får skrutt börja på dagis i fabruari, och hur underbart skulle inte det vara? Skulle någon nämna Vincent och dagis i samma mening för ett halvår sen skulle vi nog skratta allihopa, för då var det inte ens tal om det på ett bra tag!

♦

För mig har det jobbigaste varit att hela tiden förklara mig för att jag inte mått bra. Många förstod allvaret från början men ju längre tiden gick, destu mindre kunde folk förstå att jag fortfarande mådde dåligt. Men bara för att han varit sjuk länge betyder inte det att han är mindre sjuk, och vi som lever med det här varje dag har faktiskt väldigt svårt att släppa det. Hjärtlösa människor har kommit och gått, jag har stundvis mått skräp och stundvis har det gått ganska bra, men hela tiden har den lilla pojken funnits i mina tankar. Det allra värsta var när jag fick höra på jobbet att det var mina privata tankar och privata tankar lämnar man hemma när man går till jobbet. Det gjorde oss alla väldigt upprörda och det kändes kränkande att få höra det, vissa saker kan man lämna hemma när man går ut, men en sån här sak har jag aldrig kunnat lämna hemma. På gott och ont. Alltid har tanken följt mig, oron har gnagt i magen på mig och tårarna har alltid funnits till hands. Jag fungerar så, jag tror många fungerar så när något sånt här händer, men sen finns det ett särskilt folkslag som inte kan förstå och det får stå för dom.

♦

Han är en liten kämpe som klarat av det här så himla bra och nu hoppas vi på bra besked under nästa vecka när resultatet kommer från magnetröntgen. Det är dagis eller sjukhus som gäller, måste jag säga att jag hoppas på dagis?

Jag skulle lätt kunna låta bli att skriva här bara för den där jävla rubrikens skull, men nu ska jag skriva ändå.

Lite grejer som jag tänkt på idag.

Det kanske tar högst 40 minuter för mig att gå runt lillsjön i lagom tempo, varför gör jag det inte?

Från och med idag ska jag alltid veta vad jag vill, då blir det mycket lättare.

Jag har ingen ork att bry mig om saker jag inte har med att göra.

Jag saknar att gråta lite, för det känns alltid bättre sen.

Jag ska kolla på desperate nu och sen sova.

Tjipp!

Kommer ni ihåg när jag såg ut sådär?

Nu är jobbhelgen över för denna gång, två lediga nu, härligt!

Har ringt extremt lite idag vilket har gjort att jag haft för mycket tid att tänka

Ikväll har jag och the boy next door sett film,

det var mysigt. Förutom dom rosa elefanterna som störde lite.

Nu ska jag sova. Imorrn blir det massage och sen jobb till sena kvällen.

Har även kommit fram till mycket bra grejer idag när jag funderat lite. Det är asbra. Men nu är det dags att sova. Jobbet väntar imorrn igen.

Det är något med min vän Zandra Högsander som imponerar mig. Det är en smart kvinna, kvicktänkt som få!

Sen kan man ju tycka att hon är mer eller mindre smart som säger "åka hem" åt det jag skulle säga "åka ner till stockholm" men det får ju stå för henne.

Nu ska jag ta en kopp te med den damen innan jag faller in i drömmarnas värld.

Efter min promenad runt lillsjön idag gjorde jag lunch. Paprikahalvor i ugnen fyllda med köttfärs, purjolök, fetaost och vanlig ost. Till detta gjorde jag lite gurka och tomater.  Det blev gott.

Nu klurar jag på vad jag ska laga till middag. Det lutar åt tacopaj a'la LCHF. Jag gillart!

Jag måste verkligen köra stenhårt med LCHF nu om jag ska sluta snusa också så jag inte går upp massa onödigt i vikt.

Vem har min dahlqvist & airam - kokbok?

Nu för tiden ser det ut såhär på mitt favoritställe

Jag längtar efter sommar!!!!

Wouldn't it be good to be in your shoes,
Even if it was for just one day?
Wouldn't it be good,
If we could wish ourselves away?
♥

2009 innehöll massa saker. Jag och Johan gjorde slut och flyttade ifrån varann efter 2,5 års samboskap, Vincent (min systerson) blev sjuk i cancer, min bästaste vän Tina flyttade till Halmstad med sin familj, jag förlorade kontakten med en av de bästa vänner jag haft, jag var i två omgångar sjukskriven för depression och försökte mig på detdär med att "prata med någon" utan resultat, jag och Jessica började äventyra och roadtrips har nu blivit lite av våran grej, jag flyttade till en bättre lägenhet, Hemvägen bildades.... Ja listan över både bra och dåliga saker kan göras lång helt enkelt.

Nyåret spenderades i Jessicas mammas stuga tillsammans med fina hemvägenfamiljen. Det är då alltså jag, Jessica, Johan och Robin (och hundarna såklart). Jag och Johan tog en tur till stan igår på dan för att hämta dom omtalade (ja bland oss två iaf) byxorna och tillhörande telefon och då hamnade vi i diket också. Men med Johans superbil och hans superskills i att köra bil tog vi oss lätt därifrån också.

Robin lagade kanongod mat, Jessica gjorde kanongod efterrätt, Johan eldade kanonbra och jag låg kanonhärligt framför elden mestadels av tiden. Vi spelade spel, pratade, skrattade och hade det jättebra! Det var det bästa nyåret för mig och jag tror att ett år som börjar bra kommer bli det hela året!

Idag kom vi hem från stugan och jag packade in mina saker hemma, tog en dusch å gick över till Johan som bjöd på middag och vi såg lite film. Bra kväll och nu ska jag snart sova. Sötaste Vims ska vara med mig i morgon och jag tänkte vara en pigg moster!

Desperate och sen sömn, jatack.

Jag tror sverige kände sig generös och inte visste var dom skulle göra av sina pengar idag. Det har ringt konstant hela tiden! Humöret var inte på topp och jag har varit trött. Men efter jobbet åkte jag till mamma å pappa där min prins var. Å vems humör blir inte bättre när man sträcker ut armarna å säger "får moster gos?" och det kommer en glad unge springandes mot en med världens leende och kramas?

Jag har längtat i flera dagar efter att köpa Göteborgs Rapé också, igår när jag och Johan var ute å gick längtade jag tills vi kom fram till statoil för att jag skulle köpa den fina blå dosan. Men nej, slut. Köpte en Catch istället och kände mig ganska missnöjd. Tänkte att jag kunde köpa det idag istället och bad syster stanna på en mack när vi åkte hem, blev statoil igen och fortfarande inga. Köpte en lingon istället, han i kassan tyckte att det var bra att få i sig lite bär också, jag är skeptisk. Egentligen tycker jag inte om lingonsnus. Men jag köpte den ändå. Jag ska nog sluta snusa. Men inte förrän jag fått en dosa Rapé.

Nu ska jag bädda ner mig och kolla på Desperate. Jag gillart!

och just det, jag har börjat skriva om mitt år. helvete vad mycket det är som hänt när man kollar tillbaka! ni kommer få mycket att läsa kan jag lova!!

Min vän var en ängel igår, han liksom guidade mig genom en knepig kväll och oavsett innehåll på kvällen slutade den precis som jag ville när jag somnade här i min stoooora säng som jag tycker så mycket om. I morse blev jag väckt av vad jag kallade för sms-terrorisering (jag fick ett sms men det fick mig att vakna så det var terror för mig) av älskade säris och en stund senare stod hela hemvägenfamiljen här å tillsammans gick vi till 47an för en helt vanlig bakisdag trots att dagen minst sagt inte var speciellt vanlig.

Säris och jag har beslutat idag att det nya året skålas in med pommac och det blir som en minisemester att åka bort till skogen ett par dagar och äta god mat, spela spel och umgås.

Ikväll har jag umgåtts med Johan, min fina granne. Jag gillart. Vi såg en film som inte kommer räknas som min favoritfilm men som var intressant ändå, promenerade lite å tog det lugnt.

Det har varit en bra bakisdag och den sista bakisdagen på länge. Nu går vi mot bättre tider!

Jag säger vad jag vill - skit samma om nån skräms
om det blir pinsamt för en del - så är det ändå dom som skäms

Det går upp och ner just nu och mitt nyårslöfte till mig själv kommer vara, kort och gott, MÅ BRA .

Jag ska bädda ner mig i sängen och kolla på Desperate nu, jag gillart! Stackars särbon ska jobba stängning ikväll.

Bra att jag uppdaterar min blogg va? Som vanligt vet jag att ni väntat på mina kryptiska meddelanden. :)