Zandra

Jag har haft mycket i hjärnan, jobb, skola, fackliga frågor, sjukdomar, känslor och kärlek. Frågan är vad av allt i min hjärna som också följer med till hjärtat, vad jag bryr mig om?

Det första steget mot ett bättre liv utan stress tog jag idag. Jag har slutat skolan. Jag har inte den tid jag skulle behöva lägga ner på en heltidsutbildning som den jag går nu. Jag tycker det är jätteroligt med fotografering och jag tycker det är ett gäng riktigt härliga människor jag fått träffa varje torsdag, men det känns inte i hjärtat att det är något jag verkligen bryr mig om. Jag vill ha kunskapen om fotografering, men när högen på ogjorda uppgifter bara växer, stressen blir för stor och jag varken känner ork eller lust att ta tag i det måste jag göra något, och mitt val var att avsluta utbildningen. Utbildningar som dessa kommer finnas kvar, jag kan lära av andra i min omgivning och jag kan läsa mig fram till svar på frågor som jag har.

Det känns som en lättnad att ha avslutat den delen av mitt liv för att nu blicka framåt och bry mig om saker jag tycker om att göra, jag ser fram emot uppföljning av The Facking Generation, jag ser fram emot skolinformationer, jag ser fram emot ungdomsverksamnet och studieverksamhet. Jag ser fram emot att få en bättre rytm i mitt liv som tillåter mig att må bra.

Jag tror på mig själv just idag. Bland posten igår låg en skiva jag beställt, den heter "Medveten närvaro" och har lite med mindfulness att göra, jag tror att jag mådde lite bättre bara av att få den hemskickad. Idag ska jag lyssna på den. Bra!!